En tisdag i mars kan man göra en trevlig utflykt till djuraffären, jodå det gjorde vi och hittade dessa små sötingar.
- Hej, hej undulater, vill ni flytta hem till oss nu med det samma?
- Kvitter. kvitter!
Mamman OCH EINAR också faktiskt, tyckte att det var en sån där toppen idé, men pappan liksom ba...NEJ...!
...och Einar ba, buuhuu... och mamman ba, buuubuu.... (trauma, trauma)
Sen gick vi vidare, men vi kommer snart att hälsa på igen.
Så inne på Clas Olsson hittade Einar en annan vill-ha-grej, känner man Einar vet man varför!
Vi gick till Classe för att känna lite Dala-mys, och för att pappan skulle låna ett verktyg för att skruva fast ratten riktigt. (jo vi har massor av verktyg hemma, men nu var vi inte hemma och det kändes akut då)Men men, lagen säger: ingen undulat - ingen dammsugare!
Så ringde den så kallade bussakuten (säkert, det finns en sådan) pappan drog till närmaste telefonkiosk och blev buss-pappa med hela svenska folket.
Nu kommer han inte hem förens busstimmen är slagen...men då sover nog resterande del av klanen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar